Hoppa till innehåll
Stina Boge 31 mars 20236 min läsning

Utbildning i en värld av digital teknik och AI

Översättning genererad av en AI-översättningstjänst

Digital teknik och artificiell intelligens (AI) spelar en allt viktigare roll i utbildningssystemet. Digitaliseringen möjliggör nya sätt att lära sig, nya bedömningsmetoder och användning av mer resurser. Det innebär att potentialen för en mer anpassad och inkluderande utbildning ökar. Samtidigt medför digitaliseringen nya krav på skolorna, t.ex. när det gäller ökad digital kompetens, infrastruktur och skydd av elevers och lärares integritet.
 

Stor potential för användning av digitala verktyg

Digital teknik och AI kan ha många fördelar i utbildningssammanhang. Det kan ge tillgång till en rad resurser och verktyg som kan förbättra undervisning och lärande. Digitala plattformar och verktyg kan till exempel göra det lättare för lärare att samarbeta och kommunicera med elever, samt ge feedback och göra bedömningar. AI-teknik kan också användas för att skräddarsy undervisningen och anpassa lärandet till enskilda elevers behov.

Denna utveckling kräver dock att lärarna har god digital kompetens. Lärare och skolägare måste ha kunskap om de olika digitala verktyg och plattformar som finns, samt förmågan att använda dem effektivt i sin undervisning. De måste också kunna bedöma kvaliteten och relevansen hos digitala resurser, och vara uppdaterade med den senaste utvecklingen inom digital teknik och AI. Generativ AI väcker också frågor om hur vi bedömer studenter, hur studenter lär sig att skriva och vad som definieras som fusk och plagiering.

Bristen på digital kompetens bland lärare kan leda till ett underutnyttjande av teknikens potential. Det kan också leda till att eleverna inte får den individanpassade utbildning de behöver och att lärarna inte kan erbjuda den bästa inlärningsupplevelsen.

Hur är det i skolan?

Men hur står det egentligen till med den digitala kompetensen i skolorna? Vi frågade Øystein Nilsen, chef för avdelningen för digitala tjänster vid det norska utbildningsdirektoratet (Udir).

Øystein Nilsen, norska direktoratet för utbildning och yrkesutbildning

Digital kompetens är ett rörligt mål, eftersom utvecklingen går så snabbt. Vad vi vet är dock att det finns stora luckor i teamet och att behovet inom sektorn är stort

Øystein Nilsen, Direktör för avdelningen för digitala tjänster, norska direktoratet för utbildning och yrkesutbildning

I forskningsprojektet GrunnDIG (2022) framkommer att lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen erbjuder i skolan. Resultaten indikerar att lärare generellt är positiva till digitalisering, men att de har blandade åsikter om kvaliteten på det lokala utvecklingsarbetet. Lärarna rapporterar också att stöd för kompetensutveckling är mycket viktigt, oavsett hur kompetenta lärarna uppfattar sig själva vara, men särskilt för lärare som anser att de själva har låg digital kompetens.

Nilsen förklarar att Udirs modell för kompetensutveckling är att kommuner, skolor, förskolor och ägare själva bedömer vad som är viktigast för dem i deras kompetensutveckling;

"Vi arbetar långsiktigt med de verktyg vi har, vilket är att se till att alla har bra kompetensutbud. Det är svårt för oss på direktoratet att säga att digitalisering ska prioriteras över specialundervisning, till exempel, och vi har ingen önskan att göra det heller, utan att de väljer vad som är rätt för dem", säger Nilsen och fortsätter:

"Det vi (direktoratet) vill ha är skol- och förskoleägare som är medvetna i sina val och som gör bra analyser av sina egna behov. Vi stärker detta genom andra system, bland annat genom att dela relevanta siffror och data med norska skolor."

 

Verktyg för utveckling av digital kompetens

För att möta denna utmaning behövs en ökad satsning på digital kompetens i lärarutbildningen och i fortbildningen för lärare. Lärare måste få tillgång till utbildningar och kurser som ger dem kunskaper och färdigheter inom digital teknik och AI. Det är också viktigt att ha bra system för att utvärdera och följa upp lärarnas digitala kompetens.

Nilsen förklarar att Udir har ett antal verktyg tillgängliga när det gäller kompetensutveckling, från bidragssystem till fortbildning och kompetenspaket. De har nyligen publicerat ett kompetenspaket om artificiell intelligens i skolor som är utformat för att öka ägares, chefers och lärares förståelse för tekniken och lägga grunden för reflektion i yrkesgrupper om de utmaningar och möjligheter som detta kan ge i inlärningsarbetet.

"Kompetenspaketen bör vara ett bra verktyg, även om ni saknar kapacitet för utbildning lokalt. Vi försöker kompensera så att människor kan få det de vill ha oavsett var de bor", säger Nilsen.

Kompetenspaketet om artificiell intelligens i skolan är tänkt som ett sätt att starta en lokal dialog om hur tekniken ska hanteras. Det ger chefer och ägare information om integritetsfrågor, och lärare kan se praktiska exempel på hur AI fungerar utan att själva behöva logga in på tjänsterna. Det finns exempel på hur det kan användas som ett verktyg i utformningen av inlärningsprogram, och mot anpassad utbildning så att ni kan börja reflektera över en pedagogisk praxis.

"Skolorna har utsatts för detta från dag ett, så vi måste ge dem något att börja med. Det här är ett paket som vi kommer att uppdatera mycket oftare än något annat vi har skapat, vi måste hänga med i den tekniska utvecklingen och de tjänster som kommer", förklarar Nilsen på .

Varaktig förändring i skolor

För att uppnå varaktig förändring när det gäller digital kompetens i skolsystemet arbetar direktoratet långsiktigt med de verktyg som står till dess förfogande, men det viktigaste, säger Nilsen, är att integrera digital kompetens i alla kompetenshöjande åtgärder.

"I alla ämnen kommer det att finnas digitala inslag, oavsett om ni talar om specialundervisning, integration eller matematikdidaktik, så det digitala perspektivet bör också vara en integrerad del av all yrkesutbildning", förklarar avdelningschefen.

Direktoratet arbetar aktivt med detta, och ett av kraven är att all vidareutbildning måste innehålla krav på professionell digital kompetens.

"Ja, det finns utmaningar med digitaliseringen av skolor, men det finns också möjligheter. Det handlar om att vara användbar för vad ni vill uppnå, och all kunskap tyder på att användbarheten beror på kompetens", säger Nilsen.

elever i klassrummet med händerna uppsträckta

Kommer AI att ersätta läraren i framtiden?

Den 21 mars publicerade Bill Gates ett 7-sidigtbrev om framtiden för AI. Brevet kom samma dag som Google släppte sin AI-chattbot Bard, som sällar sig till Microsofts Bing i kapprustningen om AI, och en vecka efter att OpenAI, skaparen av ChatGPT, tillkännagav den efterlängtade utvecklingen av sin AI-modell, GPT-4.

I detta brev förutspår Gates att AI kan förändra utbildningen under de kommande fem till tio åren genom att leverera innehåll som är skräddarsytt för en elev inlärningsstil, lära sig vad som motiverar enskilda elever och vad som får dem att tappa intresset för ämnen. AI kan också hjälpa lärare att planera lektioner och bedöma elevernas förståelse av olika ämnen.

"Även när tekniken är fulländad kommer inlärningen fortfarande att vara beroende av goda relationer mellan elever och lärare",står det i brevet till ."Den kommer att förbättra - men aldrig ersätta - det arbete som elever och lärare gör tillsammans i klassrummet."


Sedan intervjun med Øystein Nilsen genomfördes har Udir lanserat tre nya kompetenspaket om digital kompetens i skolan.

RELATERADE ARTIKLAR