Att använda surfplattor effektivt i klassrummet: Hur man främjar individanpassat lärande och självständighet

Surfplattor i klassrummet: Vad forskningen säger om inlärningsresultat

Innan vi tittar på specifika sätt att använda surfplattor är det värt att ta del av forskningen. Diskussionerna om surfplattor i skolan, särskilt när det gäller skärmtid, är ofta polariserade. Medan passiv konsumtion av skärminnehåll, såsom tv eller icke-interaktiva videor, förknippas med negativa effekter på barns inlärningsbeteende och skolresultat, kan målinriktade och interaktiva applikationer, såsom inlärningsappar eller digitala pedagogiska spel, ha positiva effekter på utbildningsresultaten. Den avgörande faktorn är därför inte skärmtiden i sig, utan hur och i vilket syfte digitala medier används (Sanders m.fl., 2024). Samtidigt visar forskningen att effekterna av digitala verktyg beror på hur de används i undervisningen, vilket ger en mer nyanserad bild överlag.

En översikt över aktuella studier visar att surfplattor kan vara till hjälp framför allt inom följande områden:

• individanpassat lärande
• aktivt deltagande från eleverna 
• självständigt arbete 
• flexibel lektionsplanering 
  
  

Fischer och Nörpel (2024) drar slutsatsen att digitala enheter kan ha positiva effekter när de ger eleverna olika sätt att ta del av innehåll och stödjer individuellt lärande. Den vetenskapliga studien som genomförts av Julius-Maximilians-Universität Würzburg visar också att ett program med en surfplatta per elev kan främja motivation, samarbete och lärande i undervisningssituationer under gynnsamma pedagogiska förutsättningar. Viktiga faktorer är bland annat en tydlig didaktisk struktur och aktiv vägledning från läraren (Universitetet i Würzburg, 2025).

Forskningen tyder därför på att tydligt definierade lärandemål, lämpliga uppgifter och lärarstöd är viktiga förutsättningar för en effektiv användning av surfplattor i klassrummet. Digitala verktyg kan på ett meningsfullt sätt komplettera den pedagogiska planeringen och den personliga interaktionen (Universitetet i Würzburg, 2025; Niedersachsens utbildningsportal, utan årtal).

Hur kan surfplattor användas i klassrummet?

Många lärare är mindre intresserade av själva tekniken än av hur surfplattor kan användas i undervisningen.

Digitala enheter kan göra inlärningsprocesserna mer individanpassade. Lärandematerialet kan anpassas efter olika inlärningsbehov, samtidigt som eleverna kan arbeta sig igenom innehållet i sin egen takt och få tillgång till extra stöd när det behövs. Detta kan vara särskilt användbart i grupper med elever på olika kunskapsnivåer. Medan vissa elever fortfarande håller på att befästa sina grundläggande kunskaper kan andra redan arbeta med mer avancerade uppgifter. Surfplattor kan därför stödja en undervisning som bättre tillgodoser individuella behov.

Ett viktigt krav är att de olika inlärningsmöjligheterna förblir tydliga och överskådliga för alla inblandade. En gemensam digital struktur kan ge eleverna vägledning och hjälpa lärarna att tillhandahålla uppgifter och material som passar olika kunskapsnivåer.

På Gymnasium Mainz-Mombach spelar surfplattor och itslearning en viktig roll i skolans vardag. För mer information, läs bloggartikeln”Individanpassat lärande: Hur Gymnasium Mainz-Mombach omformar skolan.”

7 sätt att använda surfplattor i klassrummet 

Tillhandahålla differentierat lärandematerial

Med surfplattor blir det enklare att anpassa uppgifter, förklaringar och kompletterande material efter olika kunskapsnivåer. Eleverna kan få lämpligt stöd eller mer avancerade uppgifter utan att det gemensamma ämnesfokuset går förlorat.

Använd utbildningsvideor för självstudier

Deltagarna kan titta på utbildningsvideorna flera gånger och ta sig igenom innehållet i sin egen takt. Korta uppgifter eller reflektionsfrågor kan integrera videorna bättre i inlärningsprocessen och främja ett individanpassat lärande.

Använd digitala portföljer

Digitala portföljer synliggör progressionen i lärandet och uppmuntrar till självreflektion. Eleverna kan samla in sina arbeten, utvärdera sin utveckling och använda återkoppling som vägledning för sina nästa steg. Lärarna får också en inblick i hela inlärningsprocessen, inte bara i det slutliga resultatet.

Uppmuntra samarbete

Genom delade dokument, presentationer och projektarbete kan eleverna samarbeta och utbyta idéer. Tydliga roller och gemensamma mål ger riktning, medan surfplattor underlättar samarbetet.

Ge snabbare återkoppling

Digital återkoppling hjälper eleverna att bedöma sin aktuella kunskapsnivå och planera sina nästa steg. Återkopplingen, som är kopplad till lärandemål, visar vad de redan har uppnått och vad de kan fortsätta att arbeta med.

Utveckla den digitala kompetensen kontinuerligt

Surfplattor erbjuder många möjligheter att integrera digital kompetens direkt i inlärningsprocessen. När eleverna söker information, jämför källor eller skapar digitalt innehåll övar de sig samtidigt i att kritiskt granska information och använda digitala verktyg på ett ansvarsfullt sätt. 

Detta innefattar även att skydda personuppgifter och kommunicera på ett respektfullt sätt på nätet. Digital kompetens begränsas därför inte till en enskild lektion, utan blir en del av den dagliga skolverksamheten.

Skapa individuella spår för lärandet

Individuella spår för lärandet gör det möjligt för eleverna att arbeta med uppgifter som motsvarar deras aktuella nivå. Vissa kan få extra stöd, medan andra fortsätter med mer utmanande uppgifter. I ett klassrum med surfplattor kan eleverna följa olika vägar inom samma ämne eller område. Vissa kan få ytterligare förklaringar och övningsuppgifter, medan andra utforskar det genom mer avancerade projekt.

I itslearning kan dessa lärandevägar struktureras tydligt med hjälp av lämpligt material, veckoplaneringar eller stegvisa uppgiftssekvenser. Alla elever arbetar mot samma lärandemål men tar olika vägar för att nå dit och tar gradvis större ansvar för sitt eget lärande.

Varför surfplattor inte räcker till 

Införandet av surfplattor ses ofta som ett viktigt steg i digitaliseringen. I praktiken leder dock enheterna i sig inte till en hållbar utveckling av skolan. Därför blir diskussionerna om surfplattor ofta alltför snäva. Det pedagogiska värdet ligger i lämpliga inlärningsuppgifter, vägledning från lärarna och en pålitlig lärmiljö som ger riktlinjer.

Gemensamma överenskommelser inom skolan är lika viktiga. Enhetliga grundstrukturer, kompetensutveckling och samarbete mellan kollegor hjälper skolorna att integrera surfplattor i den dagliga undervisningen på ett meningsfullt och hållbart sätt.

Varför lärplattformar höjer det pedagogiska värdet i undervisning med surfplattor

Ju mer intensivt surfplattor används i undervisningen, desto viktigare blir ett gemensamt digitalt ramverk. En lärplattform som itslearning kopplar samman arbetet på en surfplatta med tydliga processer och skapar enhetlighet i klassrummet.

Hårdvaran ger tillgång till digitalt innehåll, medan itslearning skapar en pålitlig ram för att använda detta innehåll i undervisningen. Lärarna bestämmer själva hur de ska utnyttja de digitala möjligheterna på ett sätt som passar deras elever och deras undervisningsmål, vilket gör det möjligt för dem att målmedvetet styra inlärningsprocesserna. Värdet av ett klassrum med surfplattor ligger därför inte enbart i själva enheten, utan i ett helhetsperspektiv.

Slutsats: En framgångsrik användning av surfplattor börjar med pedagogiken 

Surfplattor erbjuder stora möjligheter när det gäller individanpassat lärande, självständighet och utveckling av digital kompetens. Forskning visar dock att dessa möjligheter endast kan förverkligas när surfplattorna ingår i en noggrant genomtänkt pedagogisk strategi (Universitetet i Würzburg, 2025; Fischer & Nörpel, 2024).

Tekniken i sig räcker inte. Skolorna behöver också en gemensam pedagogisk syn, transparenta inlärningsprocesser och en lärmiljö som stöder undervisningen och samarbetet. En hållbar digital skolutveckling uppstår när hårdvara, mjukvara, pedagogik och skolans organisation samverkar.

En framgångsrik digitalisering börjar därför inte med en surfplatta. Den börjar med frågan om hur lärandet ska utformas.