Effektiva studiestrategier: Hjälper studenter att lära sig smartare, inte svårare

Att hjälpa studenter att studera smartare

Att lära sig studera är inte något som alla elever kan när de kommer till skolan. Många improviserar genom att kopiera anteckningar utan större eftertanke eller försöker memorera allt i sista minuten. Men tänk om det fanns enkla sätt att hjälpa eleverna att lära sig smartare och inte hårdare?

Den här artikeln handlar om praktiska studietips som är lätta att prova och som lärare kan använda för att ge eleverna bättre vanor. Dessa metoder handlar inte om att memorera långa listor eller göra tråkiga övningar. Istället fokuserar de på att göra studietiden mer meningsfull, engagerande och effektiv så att eleverna kan känna sig självsäkra och redo för vad som än kommer härnäst.

Det finns ingen metod som fungerar perfekt för alla, men genom att utforska några olika tillvägagångssätt kan studenterna hitta det som passar dem bäst.

Bonustips innan du börjar

Om du vill ha ett enkelt och snabbt sätt att lära känna dina studenters aktuella studievanor och preferenser kan du använda dig av en kort enkät. Det kan ge dig värdefulla insikter om vilka studiemetoder som fungerar bäst för dem.

Vi har skapat en färdig incheckningsenkät för My Manifesto som du enkelt kan lägga till i din kurs i itslearning. Om din skola eller administration har aktiverat itslearning är det bara att söka efter "My Manifesto" och lägga till det direkt i din kurs. Du kan använda enkäten som den är eller anpassa den så att den bättre passar dina deltagares behov.

Om du inte är säker på hur du lägger till en resurs i din kurs eller om du vill veta mer, klicka här för en steg-för-steg-guide.

1. Lär ut för att lära: Gör studenterna till experter

Ett av de mest effektiva sätten att studera är att undervisa. När studenterna ombeds att förklara något för någon annan, utan att läsa från ett manus, tvingas de att organisera sina tankar, kontrollera sin förståelse och uttrycka idéer tydligt. Den här typen av förklaringar hjälper många studenter att minnas mer än att bara läsa om sina anteckningar.

Den här metoden bygger på Feynman-tekniken, men den behöver inte vara formell.
Tänk på det som att "lära sig genom att göra förklaringen".

Hur man genomför detta i klassen:

• Återkoppling med kamrater: Efter en lektion kan du låta eleverna vända sig till en partner och förklara konceptet utan anteckningar. Eleverna uppmuntras att ställa frågor eller säga till om något är oklart.

• "Mini-lektioner" på kamera: Eleverna spelar in 1-2 minuter långa videor där de lär ut ett planeringsområde (t.ex. hur fotosyntesen fungerar eller hur man löser en typ av matematiskt problem). De kan använda papper, whiteboards, rekvisita eller till och med diabilder.

• Ta det utanför klassrummet: Be eleverna att förklara vad de har lärt sig för en familjemedlem, vårdnadshavare eller vän utanför klassen. Efteråt kan du låta dem reflektera över hur samtalet gick och vilka frågor de stötte på.

• Rotation av experter: I små grupper tilldelar du varje elev ett planeringsområde. De studerar det och roterar sedan runt i rummet för att lära ut det till sina kamrater.

💡Tips: Låt eleverna använda rekvisita eller bilder. Det gör undervisningen roligare och hjälper informationen att fastna på olika sätt.

2. Studera som en frågesportare: Frågebaserat lärande

I stället för att kopiera det som står på tavlan eller passivt skriva ner det de hör, uppmuntra eleverna att skapa frågor om materialet. När de försöker tänka som en quizmakare eller testdesigner bearbetar de innehållet djupare och börjar förutse vad som verkligen är viktigt.

Den här idén är kopplad till active recall and retrieval practice.
Att försöka komma ihåg något utan att titta kan stärka minnet över tid.

Hur man genomför detta i klassen:

• Utmaning för frågebyggare: Efter en lektion eller läsning skriver varje elev tre frågor. En faktafråga, en konceptuell fråga (hur eller varför) och en knepig fråga eller "fällfråga". Den här mixen hjälper eleverna att granska från olika vinklar och ger dig ett snabbt sätt att kontrollera hur väl de har förstått materialet.

• Gör din egen frågesport Fredag: Eleverna skapar en kort frågesport för en partner eller grupp med hjälp av material från veckan. Se till att de också gör ett facit.

• Fråga om anteckningar: Istället för att skriva "Orsaker till den franska revolutionen" skulle de skriva "Vilka var orsakerna till den franska revolutionen?" med svaren nedan.

• Trivia-spel för lag: Grupperna tävlar med hjälp av frågor som de har skrivit under hela enheten.

💡Bonusvariation: Prova "Endast felaktiga svar". Eleverna lägger in fåniga eller uppenbart felaktiga svar bredvid det riktiga svaret. Det är roligt och gör att det riktiga svaret sticker ut mer.

3. Blanda upp det: Studiestrategier som håller över tid

Många studenter tror att det bästa sättet att plugga är att fokusera på ett planeringsområde och upprepa det tills de har memorerat det. Det kan kännas produktivt på kort sikt, men kunskapen försvinner ofta snabbt efter provet. Ett bättre sätt är att blanda upp saker och ting genom att regelbundet gå igenom gamla planeringsområden och växla mellan olika typer av problem eller innehåll.

Den här idén bygger på distansövningar och interleaving. Det handlar om att repetera över tid, inte plugga, och att blanda ämnen eller problemtyper istället för att studera en sak på en gång.

Detta hjälper eleverna att bli bättre på att känna igen vilken typ av problem de tittar på, välja rätt tillvägagångssätt och göra kopplingar mellan planeringsområden. Även om det kan kännas svårare än att upprepa samma sak är det faktiskt utmaningen som stärker inlärningen.

Hur man genomför detta i klassen:

• Frågor som går tillbaka i tiden: Börja lektionen med en snabb fråga som återkopplar till något de redan har lärt sig. Om dagens lektion handlar om kontinenter kan du till exempel fråga: "Vad heter landet vi bor i?" eller "Kan du nämna en plats som ligger norr om oss?" Detta hjälper eleverna att återknyta till tidigare kunskaper och skapar förutsättningar för ny inlärning.

• Spiralformad övning: När du ger lektioner eller läxor, inkludera några frågor från tidigare lektioner tillsammans med aktuella material. Detta kan vara så enkelt som en "granskningsruta" längst ner på sidan.

• Minnesmåndag / Flashback-fredag: Välj en dag i veckan för en kort genomgång med lågt tryck. Det kan vara ett minifrågesport, en snabbskrivning, en teckning eller ett klassspel som väcker ett äldre planeringsområde till liv.

• Uppsättningar med blandade problem: Ge eleverna en handfull blandade problem eller uppgifter och låt dem först identifiera vilken typ av problem det är innan de löser det. Om de till exempel arbetar med matematik kan du inkludera bråk, decimaler och procent tillsammans. I skrivandet kan du blanda meningar med olika grammatiska fel och låta eleverna först identifiera vilken typ av fel det är. Det hjälper dem att öva på att känna igen mönster och tillämpa rätt strategi, inte bara lösa problemet på autopilot.

• planeringsområde blanda: Gör kort med olika planeringsområden eller frågetyper från din kurs. Låt deltagarna välja ett slumpmässigt kort och förklara eller lösa det, ensamma eller i par.

💡Tips: Du kan låta eleverna veta att om det känns lite svårare är det faktiskt bra. Att lära sig att pinnar ofta känns svårare eftersom hjärnan arbetar för att skapa starkare kopplingar.

4. Kartlägg det: Lära sig visuellt

Alla elever älskar inte traditionella anteckningar. Vissa tänker bättre med bilder, färger eller diagram. Visuella studiemetoder hjälper studenterna att organisera det de lär sig på ett sätt som är meningsfullt för dem.

Den här idén är kopplad till dubbel kodning. Det innebär att man kombinerar bilder och ord för att hjälpa till att förstå och minnas.

Hur man genomför detta i klassen:

• Kartläggning av begrepp: Eleverna skapar kartor som kopplar samman termer, idéer eller processer. Det kan vara en webb, en tidslinje eller ett flödesschema i lager. Eleverna kan till exempel skapa en tidslinje som visar viktiga händelser i en känd historisk persons liv - som "Unge Napoleon → Militärskola → Första slaget → Blev kejsare → Förvisad till Elba". Det förvandlar stora händelser till en enkel berättelse som de kan se med ett ögonkast.

• Minnesmansion: Eleverna väljer en plats som de känner väl, till exempel sitt hem eller klassrum, och "förvarar" fakta i olika rum. Om de till exempel lär sig om djurgrupper kan däggdjur placeras i köket, reptiler i korridoren och fåglar i vardagsrummet. Senare kan de föreställa sig att de går genom rummet för att lättare komma ihåg informationen.

  • Detta bygger på loci-metoden, en minnesstrategi som kopplar fakta till bekanta platser.

• Snabba skissade sammanfattningar: Efter en lektion ritar eleverna en liten kladd eller ett diagram för att återge huvudidén.

💡Tips: Låt eleverna använda färgpennor eller överstrykningspennor om de vill. Visuell kontrast kan stödja minnet utan mycket extra ansträngning.

5. Studera som en detektiv: Bli nyfiken, fråga varför

Ibland memorerar eleverna fakta utan att riktigt förstå hur de hänger ihop. Om du uppmuntrar dem att fråga "varför?" och "hur?" kan du förvandla passiva studier till något som mer liknar pussellösning.

Detta är baserat på elaborativa frågor, en metod som uppmuntrar eleverna att förklara varför ett faktum är sant, vilket bidrar till att fördjupa förståelsen.

Hur man genomför detta i klassen:

• Mysteriefall: Förvandla lektioner till små mysterier. Ge eleverna ett scenario och låt dem ta reda på vad som hände och varför, med hjälp av ledtrådar från anteckningar eller läsning. På en naturvetenskaplig lektion kan de till exempel lösa frågan om varför en växt i klassrummet inte växer och lära sig mer om fotosyntesen eller vikten av näringsämnen i jorden.

• Ledtrådsvägg: Skriv upp nyckelord eller idéer på ett bord eller en tavla. Eleverna kopplar ihop dem som de tycker hör ihop och förklarar hur de resonerar. I historia kan till exempel termer som "revolution", "skatter" och "protest" grupperas för att visa på orsaker.

• Varför kedjor: Den här kanske påminner dig om de klassiska "Varför? Varför? Varför?"-frågor som barn brukar ställa oavbrutet, men nu hjälper den dem att tänka djupare!
  Börja med ett faktum och fråga "Varför är det här sant?" Eleverna svarar och fortsätter att fråga "Varför?" två eller tre gånger för att gräva djupare. Till exempel: "Växter behöver vatten" → "Varför?" → "För att det hjälper näringsämnena att förflytta sig" → "Varför?" → "För att cellerna behöver näringsämnen för att överleva."

• Presentationer där fallet är avslutat: Eleverna presenterar ett planeringsområde som om de löser ett mysterium och delar med sig av fakta, frågor och kopplingar. I litteratur kan de till exempel förklara en karaktärs val genom att pussla ihop ledtrådar från berättelsen.

💡Bonus: Låt eleverna hitta på ett eget "mysterium" och utmana sina klasskamrater att lösa det med hjälp av ledtrådar.

6. Lär dig i lager: Bygg upp förståelsen steg för steg

En del studenter försöker plugga in allt på en gång. Men inlärning fungerar ofta bättre när den byggs upp gradvis. Den här strategin handlar om att bryta ner saker i hanterbara delar och förstå varje lager innan man går vidare.

Detta är inspirerat av strategier som scaffolding och självförklaring. Det hjälper eleverna att sakta ner och fokusera på att förstå ett steg i taget.

Hur man genomför detta i klassen:

• Steg-för-steg-stationer: Dela upp en stor uppgift i olika delar. Om eleverna till exempel lär sig matematik kan du sätta upp stationer för olika delar av att lösa en ekvation. En för att identifiera variabler, en för att isolera termer och en för att kontrollera svaret.

• "Vad är mitt nästa drag?"Avstämningar: Efter att ha löst ett problem eller arbetat igenom en uppgift förklarar eleverna hur de har tänkt och beskriver vad som kommer härnäst. Efter att ha utfört ett experiment säger en elev till exempel: "Jag har samlat in data, nu ska jag leta efter mönster och skriva min slutsats."

• Anteckningar i lager på lager: Låt eleverna använda en färg för att skriva vad de redan vet och sedan lägga till ny kunskap i en annan färg när de lär sig mer. I naturvetenskap kan eleverna skriva vad de vet om vattnets kretslopp i blått och sedan lägga till nya detaljer som de lärt sig i grönt, som avdunstning eller kondensation. Detta kan hjälpa eleverna att se sina framsteg och organisera information på ett tydligt sätt. Genom att använda färger blir det lättare att koppla nya idéer till det man redan vet och det blir lättare att minnas och repetera.

• Affischer för att bygga en process: Eleverna skapar flödesscheman eller instruktionsguider för hur något fungerar, steg för steg. Under en historielektion kan eleverna till exempel kartlägga stegen som leder fram till en viktig händelse, som stegen före en revolution, och skapa ett tidslinjeflödesschema. Genom att bryta ner komplexa idéer till tydliga, enkla steg blir det lättare att förstå processer och att komma ihåg händelseförlopp eller åtgärder.

💡Låt dem bygga om den på ett annat sätt: När eleverna är klara med en uppgift i steg, be dem att remixa eller omorganisera den. Kan de förklara det på ett nytt sätt, som att göra om ett flödesschema till en serietidning eller en skriftlig guide till en sketch? Detta hjälper dem att verkligen äga kunskapen och gör inlärningen mer flexibel och rolig.

Små förändringar, stor påverkan

Att hjälpa studenter att studera smartare betyder inte att du behöver ändra allt du gör. Ofta är det de små förändringarna som gör den största skillnaden.

En snabb station, en färgkodad lapp eller en nyfiken "varför?"-fråga kan ge upphov till nya tankar och hjälpa eleverna att känna att de har mer kontroll över sitt lärande.

Dessa strategier är inte en checklista som ska följas till punkt och pricka. De är idéer som du kan blanda, matcha och göra till dina egna. Prova en eller två som passar i ditt klassrum, se hur eleverna reagerar och bygg vidare därifrån.

För i slutändan handlar bra studier inte bara om att klara proven. Det handlar om att hjälpa eleverna att förstå hur de lär sig, så att de kan känna sig trygga med att ta itu med det som kommer härnäst.