Tablettdatorernas roll i skolan fortsätter att utvecklas. Medan utbildningsmyndigheter i vissa länder begränsar skärmtid, satsar andra på digitala enheter som en del av sina strategier för undervisning och lärande. Men hur kan lärare använda surfplattor på ett effektivt sätt för att stödja individanpassat lärande och berika lektionerna? Forskning från ” aktuella ” visar att surfplattor kan främja inlärningsprocesser, motivation, samarbete och självständigt arbete när de integreras på ett pedagogiskt meningsfullt sätt (Fischer & Nörpel, 2024; Universitetet i Würzburg, forskningsprojektet ”School of Tomorrow”, 2025).
Det avgörande är inte själva enheten, utan hur den används i klassrummet. En tydlig digital ” lärmiljö ” bidrar till att strukturera användningen av surfplattor på ett effektivt sätt. Lärplattformar som itslearning gör det också möjligt att koppla samman lärandeaktiviteter med lärandemål och läroplanens krav. Detta ger lärarna en överblick inte bara över uppgifter och material, utan även över elevernas kompetenser och var ytterligare stöd kan behövas.
Innan vi tittar på specifika sätt att använda surfplattor är det värt att ta del av forskningen. Diskussionerna om surfplattor i skolan, särskilt när det gäller skärmtid, är ofta polariserade. Medan passiv konsumtion av skärminnehåll, såsom tv eller icke-interaktiva videor, förknippas med negativa effekter på barns inlärningsbeteende och skolresultat, kan målinriktade och interaktiva applikationer, såsom inlärningsappar eller digitala pedagogiska spel, ha positiva effekter på utbildningsresultaten. Den avgörande faktorn är därför inte skärmtiden i sig, utan hur och i vilket syfte digitala medier används (Sanders m.fl., 2024). Samtidigt visar forskningen att effekterna av digitala verktyg beror på hur de används i undervisningen, vilket ger en mer nyanserad bild överlag.
En översikt över studierna på aktuella visar att tabletter kan vara till hjälp framför allt inom följande områden:
Fischer och Nörpel (2024) drar slutsatsen att digitala enheter kan ha positiva effekter när de ger eleverna olika sätt att ta del av innehåll och stödjer individuella inlärningsvägar. Den vetenskapliga studien som genomförts av Julius-Maximilians-Universität Würzburg visar också att ett program med en surfplatta per elev kan främja motivation, samarbete och skolbaserat lärande under lämpliga pedagogiska förhållanden. Viktiga faktorer är bland annat en tydlig didaktisk struktur och aktiv vägledning från läraren (Universitetet i Würzburg, 2025).
Forskningen tyder därför på att tydligt definierade lärandemål, lämpliga uppgifter och lärarstöd är viktiga förutsättningar för en effektiv användning av surfplattor i klassrummet. Digitala verktyg kan på ett meningsfullt sätt komplettera den pedagogiska planeringen och den personliga interaktionen (Universitetet i Würzburg, 2025; Niedersachsens utbildningsportal, utan årtal).
Många lärare är mindre intresserade av själva tekniken än av hur surfplattor kan användas i undervisningen.
Digitala enheter kan göra inlärningsprocesserna mer individanpassade. Läromaterialet kan anpassas efter olika inlärningsbehov, samtidigt som eleverna kan arbeta sig igenom innehållet i sin egen takt och få tillgång till extra stöd när det behövs. Detta kan vara särskilt användbart i grupper med elever på olika kunskapsnivåer. Medan vissa elever fortfarande håller på att befästa sina grundläggande kunskaper kan andra redan arbeta med mer avancerade uppgifter. Surfplattor kan därför stödja en undervisning som bättre tillgodoser individuella behov.
Ett viktigt krav är att de olika inlärningsmöjligheterna förblir tydliga och överskådliga för alla inblandade. En gemensam digital struktur kan ge eleverna vägledning och hjälpa lärarna att tillhandahålla uppgifter och material som passar olika kunskapsnivåer.
Med surfplattor blir det enklare att anpassa uppgifter, förklaringar och kompletterande material efter olika kunskapsnivåer. Eleverna kan få lämpligt stöd eller mer avancerade uppgifter utan att det gemensamma ämnesfokuset går förlorat.
Deltagarna kan titta på utbildningsvideorna flera gånger och ta sig igenom innehållet i sin egen takt. Korta uppgifter eller reflektionsfrågor kan integrera videorna bättre i inlärningsprocessen och främja ett individanpassat lärande.
Digitala portföljer synliggör inlärningsframsteg och uppmuntrar till självreflektion. Eleverna kan samla in sina arbeten, utvärdera sin utveckling och använda återkoppling som vägledning för sina nästa steg. Lärarna får också en inblick i hela inlärningsprocessen, inte bara i det slutliga resultatet.
Med surfplattor blir det enklare att anpassa uppgifter, förklaringar och kompletterande material efter olika kunskapsnivåer. Eleverna kan få lämpligt stöd eller mer avancerade uppgifter utan att det gemensamma ämnesfokuset går förlorat.
Digital återkoppling hjälper eleverna att bedöma sin kunskapsnivå ( aktuella ) och planera sina nästa steg. Återkopplingen, som är kopplad till ” lärandemål ”, visar vad de redan har uppnått och vad de kan fortsätta att arbeta med.
Surfplattor erbjuder många möjligheter att integrera digital kompetens direkt i inlärningsprocessen. När eleverna söker information, jämför källor eller skapar digitalt innehåll övar de sig samtidigt i att kritiskt granska information och använda digitala verktyg på ett ansvarsfullt sätt.
Detta innefattar även att skydda personuppgifter och kommunicera på ett respektfullt sätt på nätet. Digital kompetens begränsas därför inte till en enskild lektion, utan blir en del av den dagliga skolverksamheten.
Individuella inlärningsvägar gör det möjligt för eleverna att arbeta med uppgifter som motsvarar deras aktuella nivå. Vissa kan få extra stöd, medan andra fortsätter med mer utmanande uppgifter. I ett klassrum med surfplattor kan eleverna följa olika inlärningsvägar inom samma planeringsområde. Vissa kan få ytterligare förklaringar och övningsuppgifter, medan andra utforskar planeringsområde genom mer avancerade projekt.
I ” itslearning ” kan dessa lärandevägar struktureras tydligt med hjälp av lämpligt material, veckoprogram planeringar eller stegvisa uppgift sekvenser. Alla elever arbetar mot samma lärandemål men tar olika vägar för att nå dit och tar gradvis större ansvar för sitt eget lärande.
Införandet av surfplattor ses ofta som ett viktigt steg i digitaliseringen. I praktiken leder dock enheterna i sig inte till en hållbar utveckling av skolan. Därför blir diskussionerna om surfplattor ofta alltför snäva. Det pedagogiska värdet ligger i lämpliga inlärningsuppgifter, vägledning från lärarna och en pålitlig lärmiljö som ger riktlinjer.
Gemensamma överenskommelser inom skolan är lika viktiga. Enhetliga grundstrukturer, kompetensutveckling och samarbete mellan kollegor hjälper skolorna att integrera surfplattor i den dagliga undervisningen på ett meningsfullt och hållbart sätt.
Ju mer intensivt surfplattor används i undervisningen, desto viktigare blir ett gemensamt digitalt ramverk. En ” lärplattform ” som itslearning kopplar samman det surfplattbaserade arbetet med tydliga processer och skapar enhetlighet i klassrummet.
Hårdvaran ger tillgång till digitalt innehåll, medan itslearning skapar en pålitlig ram för att använda detta innehåll i undervisningen. Lärarna bestämmer själva hur de ska utnyttja de digitala möjligheterna på ett sätt som passar deras elever och deras undervisningsmål, vilket gör det möjligt för dem att målmedvetet styra inlärningsprocesserna. Värdet av ett klassrum med surfplattor ligger därför inte enbart i själva enheten, utan i ett helhetsperspektiv.
Surfplattor erbjuder stora möjligheter när det gäller individanpassat lärande, självständighet och utveckling av digital kompetens. Forskning visar dock att dessa möjligheter endast kan förverkligas när surfplattorna ingår i en noggrant genomtänkt pedagogisk strategi (Universitetet i Würzburg, 2025; Fischer & Nörpel, 2024).
Tekniken i sig räcker inte. Skolorna behöver också en gemensam pedagogisk syn, transparenta inlärningsprocesser och en lärmiljö som stöder undervisningen och samarbetet. En hållbar digital skolutveckling uppstår när hårdvara, mjukvara, pedagogik och skolans organisation samverkar.
En framgångsrik digitalisering börjar därför inte med en surfplatta. Den börjar med frågan om hur lärandet ska utformas.